enlitenpetersson.blogg.se

Nu är jag verkligen redo att föda! Jag vill cerkligen snart få chansen att möta värkarna (även om jag säkert kommer ångra det när jag väl är mitt uppe i det hehe) och jag vill känna smärtan! För den smärtan innebär att vi snart får träffa får bebis! Det är så sjukt frustrerande att gå runt och ha ganska ont hela tiden. Inget som kommer eller går utan bara konstant och att man vet att det inte leder till något.. Inget som hjälper bebis neråt och inget som öppnar upp.. 

 

Jag känner att min kropp är redo för förlossningen.. Jag är hur svullen som helst i ansiktet, vilket tydligen är ett tecken på att man snart ska föda. All den jävla foglossningen jag stått ut med, som innebär att bäckenet luckrats upp för att göra mer plats för bebis, känner jag mig färdig med. Varje sammandragning pressar neråt och även om han fortfarande inte är fixerad känner jag att han pressas lite neråt för varje gång. Jag är ständigt hungrig och sover hur bra som helst. Jag är utvilad och laddad med kolhydrater så kom igeeeeeen nuuuuu!!!